Klimatförbättrad betong har lika bra uttorkningsegenskaper som ”vanlig” betong

Vad hindrar oss från att använda klimatförbättrad betong mer? En förklaring är osäkerhet kring hur uttorkningsegenskaperna är. Nu kan vi presentera två undersökningar som visar att uttorkningsegenskaperna är lika bra – eller till och med bättre - i klimatförbättrad betong än i ”vanlig” betong.

Vi vet att cementet idag står för mer än 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därmed följer att det enklaste sättet att reducera CO2-utsläpp i betonganvändning är genom att reducera mängden cement i betongen, det vill säga välja betong av lägre kvalitet i en lägre hållfasthetsklass. Något vi menar är fullt möjligt att välja i många applikationer med tanke på att överkvalitet ofta specificeras eller väljs i utförandeskedet.

Ett annat sätt, är att välja betong med en högre halt av andra bindemedel som har en lägre CO2-påverkan. De vanligaste alternativa bindemedlen är flygaska eller slagg.

När man idag talar om klimatförbättrad betong är det betong med tillsats av flygaska eller slagg som ofta avses.

Så varför används inte klimatförbättrad betong mer?

En förklaring är oro för uttorkningsegenskaperna hos klimatförbättrad betong. Begränsad uttorkningstid är ett väldigt vanligt krav och blir därmed ofta styrande för val av betong och byggmetod under ett projekts stomdrift.

För att utreda uttorkningspotentialen hos en viss typ av klimatförbättrad betong har vi därför genomfört två studier vid våra laboratorier i Stockholm och Linköping.

Vad testade vi?

Cement och tillsatsmaterial som användes var Bascement från Slite respektive granulerad masugnsslagg från Swecem. 

Vid den första undersökningen användes Bascement av typen CEM II/A-V (flygaskecement) medan den andra studien utfördes med Bascement typ CEM II/A-LL (kalkstensfillercement). 

I de klimatförbättrade betongvarianterna som ingick i undersökningarna ersattes cement rakt av med slagg. 

Här hittar du mer detaljer om undersökningen (pdf).

Positiva resultat 

Våra försöksresultat visar att uttorkningsegenskaperna hos klimatförbättrad betong som innehåller slagg är minst lika bra eller till och med bättre jämfört med ”vanlig” betong.

Intressant är att förbättringen faktiskt verkar bli större med ökande andel slagg i betongen, åtminstone upp till 33 procent. Detta betyder att just uttorkningsfrågan sannolikt inte kommer att vara begränsande för möjligheten att tillämpa klimatförbättrad betong i husbyggnation. 

- Resultatet är helt klart positivt eftersom det innebär att det redan idag på ett enkelt sätt går att uppnå en hygglig klimatreduktion utan att riskera förskjutningar i tidplanen på grund av längre uttorkningstider, säger Jonas Carlswärd, chef för teknik och provning på Betongindustri som står bakom undersökningarna.

Man kan göra skillnad redan idag

Inom husbyggnadssektorn går det med andra ord att utan större förändringar av dagens byggmetoder reducera klimatpåverkan genom att i högre utsträckning än idag välja klimatförbättrad betong.

Om framtiden 

• Frågan är om det verkligen kan vara hållbart att även i framtiden låta uttorkningskrav styra valet av betong. Förutom att det är negativt ur klimatpåverkansperspektiv är det även kostnadsdrivande genom att betong med lågt vattenbindemedelstal (vbt) och hög hållfasthet är dyrare i sig. Dessutom ökar armeringsbehovet med ökande hållfasthet, vilket också är negativt ur ett klimatperspektiv.

I teorin är lösningen enkel.

• Det handlar bara om att ta fram alternativa golvlösningar som inte är fuktkänsliga i samma utsträckning som de som används idag. Till synes enkla lösningar har potential att ge väsentliga klimatreduktioner helt utan att några särskilda åtgärder vidtas i övrigt för att klimatförbättra själva betongen.