Betongkrönikan

Jonas reflekterar över betongrekord och vad som driver utvecklingen.

Tävla – tänka – sänka. Så flyttar vi gränser och sänker klimatbelastningen

Vid det här laget har nog de flesta, i alla fall någon gång, hört vikten av att välja rätt betong på rätt plats. Varje litet kilo mindre CO2-utsläpp räknas i kampen mot den globala uppvärmningen – men hur långt kan man egentligen nå? Liknelsen ”Hur långt är ett snöre?” dyker upp i hjärnbarken. Det beror naturligtvis på vilka förutsättningarna är.  

CCS och nya bindemedel i all ära, de har framtiden för sig, men för att avgränsa oss: Vad kan vi göra redan idag för att på allvar sänka klimatbelastningen från våra betongkonstruktioner? 

Jag tror jag har hittat en möjlig lösning: Tävla! 

Få har nog undgått den urkraft som släpps lös då en entreprenör får vittring på ett mål. Inte mycket står i vägen när tävlingsinstinkten biter i och ”rätt som det är” går det att flytta väggar. Betongväggar i en tidplan i alla fall. 

Låt klimatkrav driva utvecklingen

Så det är kanske dags att utveckla spelreglerna. Låt klimatet väga mer i alla de tävlingar som redan pågår - alltså de anbud som entreprenörerna dagligen tävlar med. Finns miljökrav med från början driver det utvecklingen framåt. 

Ett gott exempel är Helsingborgshem och deras projekt Pålsjö Äng i Helsingborg som jag besökte den 28 november när ett nytt rekord sattes. 

Laguppställning: Johan Eriksson (PC) och Staffan Wennberg (AL) i spetsen av team NCC. Betongindustri bistod med Anders Mårtensson (AD), Martin Fredriksson (Betongtekniker) med flera. Själv satt jag på avbytarbänken och kunde följa hela gjutningen. Ett sant nöje för en betongintresserad. 

Till Pålsjö Äng i Helsingborg levererade vi en valvbetong med en klimatbelastning under 100 kg C02 per kubikmeter. 

SUB 100! – kan ni tänka er!? 

En tänkbar jämförelse är ”betong för bjälklag 90% RF” i Svensk Betongs tabell för klimatförbättrade betong som ju speglar en ”vanlig” bjälklagsbetong. 

Referensbetongen är en C35/45 med en klimatbelastning på 305 kg C02. Att jämföra med rekordbetongens <100 kg, alltså en tredjedel av klimatbelastningen! 

Använd inte samma kvalitet

I Pålsjö Äng i Helsingborg handlar det om ett platsgjutet vindsbjälklag utan krav på uttorkning - men, det är ju inte sällan en och samma betongkvalitet som används genom hela stommen. Ibland helt i onödan. 

Optimeringar likt denna visar verkligen betongens potential och torde sätta materialet högt upp på listan av ”klimatsmarta” produkter. 

Det krävs expertis och mod

Att gjuta med rekordbetongen gör sig dock inte av sig självt. Först och främst krävs särskild teknisk expertis hos betongteknikern för receptproportionering och dessutom en entreprenör som inte räds utmaningar. 

Till receptet adderas sedan ett stycke väl vald mening som binder dessa samman: “Ni tror väl inte man kan komma under 100 kg C02e per kubikmeter, eller? I en valvbetong? I slutet på november? Det måste vara omöjligt...” 

För en typ av människor är dessa ord, rätt ord på rätt plats, som skapar förutsättningar- som flyttar gränser- som skapar en rekordbetong- som gjuts i ett valv i Helsingborg av NCC i slutet av november 2022 och sätter rekord! 

SUB 100 är nått! Och förresten - är det någon som vill tävla? 

/Jonas Axeling

Samlade artiklar från vår kunskapsbank. Välkommen!
 

Allt om betong