Lyckade gjutningar med BIO-20-betong banar väg för klimatförbättrat betongbyggande
JM testar för närvarande BIO 20 i projektet Dublonen i Älvsjö. Testet har fallit väl ut och nästa steg är se hur det går under vintergjutningen.
- Det som varit bra med detta test är att vi kunnat gjuta med BIO 20 betong samtidigt som vi gjutit med referensbetong under samma förutsättningar. På så sätt har vi bra jämförelsematerial, säger Sofia Åström, som är byggdelsansvarig stomme på JM.
Betongindustri är sedan en lång tid tillbaka ramavtalspart till JM och levererar betong till många av JM:s byggarbetsplatser. Samarbetet sträcker sig även över teknik och utvecklingsfrågor, för att gemensamt hitta lösningar som både möjliggör ett effektivt och klimatreducerat betongbyggande.
Inom ramen för ett utvecklingsprojekt för att minska klimatbelastningen från husproduktion har JM tidigare testat BIO-betong steg 1 med 10 % reduktion vilket föll väl ut. Men nu väljer man att också testa BIO 20 med 25 % reduktion för att komplettera tidigare test.
Unik testmetod
Unikt i projekt Dublonen är att man delat bjälklagen på mitten och använt 20 kubikmeter BIO 20 i första halvan och 20 kubikmeter referensbetong i andra. Göran Hallberg som var ansvarig arbetsledare under gjutningen berättar:
- Det gick bra. Vid första tillfället var det kanske lite trögare konsistens på BIO-betongen när de slodade, men vid senare gjutningar har det inte varit någon större skillnad mot referensbetongen, ibland till och med något bättre.
Efter gjutningen har JM följt hållfasthetsutvecklingen noggrant med hjälp av BI Distant och givare i betongen. Detta för att jämföra härdningsförloppet i referensbetongen med BIO-betongen, som har en något långsammare hållfasthetstillväxt.
- Hållfasthetstillväxten har vart tillfredställande, säger Sofia Åström, BIO-betongens hållfasthet låg något lägre än referensbetongen, men gott och väl över de krav vi har, så vi kunde slipa valvet efter ett dygn utan problem.
- Det som kvarstår nu är ytterligare två inplanerade gjutningar med BIO 20-betongen för att sedan kunna utvärdera om vi även kan testa denna under en vintergjutning, berättar Sofia. Det är extra viktigt just med tanke på att BIO-betong är trögare i värmeutvecklingen, och då vill vi se om vi uppnår gällande hållfasthetskrav även vintertid. BI Distant är en förutsättning för att kunna utvärdera detta.
Göran lägger till:
- Bara man är noggrann och värmer ytan och armeringen med gasol så ska det nog gå bra.
Testperiod året ut
Testperioden för JM fortsätter till sista december. Efter det är planen att ta ett beslut om vilken rutin och process man ska ha för klimatförbättrad betong.
Det kan till exempel handla om vilken säsong som lämpar sig bäst för de olika reduktionsklasserna, BIO 10 eller 20 och vilka vinteråtgärder som kan vara nödvändiga samt i vilka byggdelar det passar bättre.
- När vi tagit beslutet så inför vi rutinen i alla våra 40 bostadsprojekt vi har om året, så det gäller att vi testar ordentligt, avslutar Sofia.
